Jag får ingen ny energi. Det känns som om det är totalt omöjligt. Jag är trött precis hela tiden. Liten är fortfarande lite gnällig efter sprutan. Igår fick jag ett sammanbrott. Efter att ha försökt söva en övertrött bebis i över 3 timmar så bara tog det stopp. Jag grät och grät och grät. Och då somnade hon direkt. Då visste hon väl att hon tröttat ut mor sin. Det är inte ofta jag har det sådär så jag ska väl inte klaga eftersom Inez 95 av 100 dagar är världens solsken. Men ibland tar liksom luften slut även för mig. Jag kan ju liksom inte gå ifrån heller så som många andra kan. Jag kan inte ta en paus även om det bara är en på 5 minuter.

Nu lyssnar vi på julmusik och jag ska försöka underhålla lilla Fröken.

Imorgon är en ny dag & efter regn kommer solsken.