du.
Hur det så lätt svider till så fort någonting påminner om honom, fast man trodde att det precis gått över. Fast man trodde att realismen vunnit över naiviteten. Accepterar, tar till mig det fina i att hjärtat överhuvudtaget slår.
Andas, gillar morgondimman.
Andas, gillar morgondimman.
Provar det här med att köpa lycka, festa till morgonen osv. Inget funkar. Fortfarande olycklig.
