Jag är så jävla trött, ledsen och besviken. Kan inte ens sätta ord på det. Inget händer ju för fan. INGENTING. Skulle inte gjort den där jävla hinnsvepningen, det gjorde bara helvetiskt ont och inte ett skit händer. Blir så jävla trött på precis allting. Jag pallar inte med allas jävla sms om hur det går. NEJ INGET HÄNDER. Jag är nog inte med barn, det var nog bara som vi trodde. Det är nog fan bara så att jag ätit mig fet.

Fick väga mig idag med på förlossnigen och det var med åt helvete. Allting är ett helvete.
Jag skulle på allvar lätt kunna sterilisera mig efter den här upplevelsen.

Hemma igen! Hinnsvepningen gick bra, det gjorde oooooooont! Herrejesus! Barnmorskan hade visst haft en del som svimmat av i gynstolen när dom gjort det så hon tyckte jag skötte mig fint ;)! Jag höll ju mig vaken iallafall! Vi gjorde en CTGkurva som dom var mycket nöjda med, den såg så bra ut så och bebis hjärta slog som en galning under sammandragningarna. Inga kraftiga sammandragningar dock, ska jag vara ärlig kände jag inte ens av dom, men dom var ju där iallafall.

Iallafall så är jag öppen ungefär 2 cm och livmodertappen är mjuk och förkortad så hon sa att det är stora odds för att hinnsvepningen ska ge resultat men jag vågar inte hoppas. Kan ju ta upp till 48 timmar innan man märker något.

Sen fick jag göra ett VUL eftersom jag har 2 cystor som dom vill ha koll på. Den ena sitter typ på "väggen" och den andra satt tydligen runt urinblåsan.. Men dom vill ha koll på dom till förlossningen framför allt för att dom kan spricka osv. Jag var dock chockad. Jag visste att jag hade en, den har jag haft i flera år och fått punktera ett par gånger, men nu hade jag 2 som var stora! Sist jag kollade upp den största så var den kanske dubbelt så liten som den vara nu. Men jag lider inte av det för tillfället så då får dom vara kvar. Ska dock ha koll på dom efter förlossnigen och få en tid för att kolla dom senare.

Tog mig en tur på stan efter sjukhusbesöket, och nu ska jag vila en timme sen ska jag ut och gå tänkte jag. Man kan ju försöka iaf ;)

Spenderade precis hela helgen ute hos familjen! Skönt att få komma hemifrån lite & bara vara i lugnet! Mysa med mina småsyskon och dela säng med snarkhunden. Bäst! I lördags var vi inne i stan och strosade, åt lunch på stan från matstånden som var uppställde och umgicks! Mysigt! Sen åkte vi ut till storebror med familj och firade Olle som fyllde 2 år igår. Tiden går så fort, känns som nyss han föddes!
Igår gjorde jag absolut ingenting, satt i soffan hela dagen. Var inte ens ute och tog luft.
Hade ju BF igår med, men ingen bebis minsann! Hade jag väl inte räknat med heller iofs.

Idag var det dock dags att åka hem & för barnmorskebesöket jag önskar jag hade sluppit! Men icke sa nicke! Under tiden hon lyssnade på hjärtat och mätte och klämde så bara tappade jag orken och motivationen, kände mig helt tom. Sen pratade vi lite om hur jag mår och att jag inte sover något och sådär. Hon såg nog på mig hur jag mådde så hon gav mig en tid imorgon klockan 09.00 på förlossningen för undersökning för att se hur moget det är, och så ska vi göra en hinnsvepning!
Egentligen är det ju inget dom normalt gör när man bara gått en dag över tiden, men med tanke på hur mina värden varit och hur jag sovit den senaste månaden (månaderna?!) så fick jag en tid snabbt. Känns bra! Hoppas verkligen det fungerar. Har läst lite både och om det hela men vi får se, hoppas kan man ju! Bara kroppen är på G så brukar det i 75 % av fallen ge effekt! 

Jag vet inte ens vad bebisens hjärtljud låg på idag. Vet bara att hon sa att bebis har sjunkit ner som den ska och det var jättebra! Jag vet inte om jag vuxit heller, antar att jag inte har det eftersom magen bara sjunkit ner. Jag var för ledsen för att bry mig faktiskt. Men lilla hjärtat tickade och det är huvudsaken.

Nu ska jag packa klart BBväskan. Kan vara bra OM det nu fungerar imorgon.

Tiden går så himla sakta, det är det sjukaste jag varit med om. Känns som om jag hinner med allt på en dag som jag normalt gör på en vecka, för tiden står nästan still.
Är iallafall festival i stan och det största tältet staden skådat står uppsmällt alldeles utanför dörren. Och visst det är jättekul att det händer något och att hela stan är engagerad.. men det är så himla jobbigt att bo här just nu. Jag som redan sover jättedåligt sover numera ingenting. Det är så himla mycket liv, skithög musik tillochfrån hela dagarna, folk som skriker och ja.. Låter som en tant som bara klagar och ja jag känner mig nog lite som en också för tillfället. Jag vill bara få tyst på helvetet för nu har det låtit varenda jäkla kväll sen i söndags.
& det var faktiskt inga vidare matstånd i år heller så för den delen kunde det med kvitta känns det som.

Annars händer ingenting, bebis mår bra och jag är bitter. Nu har alla utom jag & en tjej till från föräldragruppen fått. Och det här med att det är ovanligt att få innan utsatt datum tror jag numera inte ett jota på. Nästan alla jag vet fick innan utsatt och jag vill med. Ska inte klaga mer på det, för det hjälper ju inte. Är iallafall i vecka 40 och idag är det 3 dagar till BF.
Börjar bli otroligt jobbigt med alla samtal/sms som bara går ut på att fråga om bebis har kommit! Jag vet att det är omtanke, men det är så himla jobbigt och påfrestande att man inte bara kan få vara ifred.

Vecka 40

Anyway, imorgon ska jag hem till familjen! Ska bli skönt att bara få vara och slippa den förbannat dåliga musiken som spelas precis hela tiden och sent in på natten. Imorgonkväll blir det bara jag och mina småsyskon och det ska bli så mysigt! Skönt att ta tillvara på de få sista stunderna vi har ihop nu medans det bara är vi. Ingen bebis, bara vi tre. & på lördag ska vi fira min brorsson Olle som fyller 2 år på söndag! Han fyller samma dag som jag har BF så just den dagen kan bebis faktiskt få hålla sig inne så dom får varsin födelsedag. Inte för det spelar så stor roll men kan vara roligt för dom att få varsin.

Ja men just det, fick en bröstpump idag & skulle bara testa hur den funkade och hur förvånad blev jag inte när det kom mjölk?! HAHA, kände mig som en ko! Helt sjukt var det. För det har inte läckt ett skit på mig men nu vet jag ju iallafall att det finns. Så jag var iväg & köpte amningskupor innan :) Kan vara bra att ha!

Ska ärligt säga att jag inte ens är klar med BBväskan för det känns som om den aldrig kommer komma till användning ändå. Bebiskläder är klara givetvis, men inget annat. La ner en påse godis, men den åt jag upp samma dag. Haha, bra!

Neeehä, nu ska jag hänga tvätt!

Lundmyr måste vara det finaste märket någonsin för små bebisar! Jag vill köpa allt! Men idag slog jag till på två små saker iallafall :) En superfin kabelstickad höstmössa & ett par randiga underbyxor. Mössan kommer bli så fin i höst minsann :) & underbyxor har varit jättesvårt att hitta så ett par från Lundmyr med tryck på rumpan fick det bli :)! Nu kan bebis vara tjusig när vi ska ut & gå!

Tänkte bara säga att här händer inte ett jävla skit så ni vet det. Storstädade idag, inte ens en sammandragning fick jag. Jag är bara fortsatt jätteledsen & lipar hela tiden.
Jag orkar inte mer, jag orkar inte..
Tjipp.

Söndag & veckobyte, vecka 40! Men ärligt talat så struntar jag i vad det är för vecka för just nu känns det som om det aldrig kommer ta slut. Spelar ingen roll vad fan man gör för ingenting händer och jag är vansinnig trött på det här. Jag struntar i allt numera. Orkar ingenting längre. Orkar typ inte ens klaga på skiten längre. Känner mig helt tom i huvudet. Jag längtar inte ens längre. Jag känner ingenting. Känner mig bara så himla tom på allt.

Dock måste jag tala lite för mig kring det här med att stanna på BB efter förlossningen. Jag är så himla trött på att ingen kan respektera min åsikt kring varför jag inte vill stanna på BB längre än max en natt om inte annat krävs. Jag vill allra helst gå hem så fort som möjligt, helst efter dom där 12 timmarna passerat.
Anledningen till det är egentligen ganska många, en av dom är att jag är livrädd för att få dela rum och med babyboomen som är just nu så är risken för att man får eget rum väldigt liten. Anledningen till att jag inte klarar dela rum med någon är många. Sen har jag för mycket kontrollbehov för att kunna vara någonstans där jag inte hör hemma. Sen känner jag mig alltid i vägen var jag än är, så att vara där kommer bara vara påfrestande. Jag vill hem till tryggheten och egna dofterna.
Vill tilllägga att om bebis är sjuk eller liknande så kommer jag ju givetvis att stanna om det är vad som krävs, annars så ska jag hem.
Och ja jag kan komma att ändra mig kring detta när bebis väl är här, men jag är så oerhört trött på att folk liksom hånskrattar när jag säger att jag INTE vill vara på BB. Till er som står mig nära och som liksom hånar mig i det hela och mina tankar kring varför; är det inte bättre ni stöttar mig istället? Peppa mig istället. För så som ni talar till mig när jag pratar om det känns så oerhört kränkande.
Känner mig så jävla ledsen för att jag inte får någon som helst stöttning i det hela.

Nej fy, jag är bara ledsen. Nu orkar jag inte mer, är inte ens arg som jag brukar, bara ledsen.
Jag vill bara få sova, jag vill sova en hel natt, jag vill inte ha foglossning mer och mina fötter är så himla svullna och jag är bara så himla ledsen...

Pratade med fina Pappa för en stund sen. Han är en riktig utemänniska min pappa, älskar att cykla ner till havet och titta och gå runt på stora marknader eller fika på ett cafe och se folk. Och han har ju gjort det mycket tydligt hur gärna han vill ta med sitt barnbarn på cykelturer. Han har ju som sagt köpt 2 cyklar till bebis och idag ringde han för att berätta att han köpt en trehjuling :) Han hade snubblat över en precis likadan som jag hade när jag var liten som jag fick i present av min morbror Micke, så han hade köpt den direkt! Han tyckte det var så kul att den såg ut precis som min! Men han hade köpt den mitt under arbetsdagen så när han skulle hem fick han binda fast den på cyklen och cykla hem med trehjulingen på pakethållaren. HAH! Min fina pappa, som jag saknar honom ♥!

Har ju som jag skrev igår lyckats filma ninjan lite! Och det ska jag tala om har varit svårt att lyckas med då den nästan alltid slutar sparka om jag tar över mig tröjan. Min bebis gillar helt enkelt att ha det mörkt och vill ha en tröja över sig så det blir ordentligt mörkt. Lyfter jag på tröjan och försöker så har det varit tvärstopp, inte en spark! Men nu lyckades jag filma en liiiiten stund så jag bjuder på en liten film idag! Inte jättebra kvalite men ni ser ju iallafall :)

♥

Begravningen var så himla fin. Jag grät redan innan jag hade satt mig ner. Kistan såg så himla liten ut, så skör. Och där låg han, våran fina Niklas. Och musiken.. Jag grät till Amazing grace, Bed of roses, Die mauer och när dom spelade Knocking on heavens door så trodde jag att mitt hjärta skulle gå sönder. Och hans fina barn som satt där längst fram grät och åt hans mamma kunde jag inte ens titta, hennes tårar bara forsade och hon satt framlutad.
När vi skulle ta avsked och gå fram och lägga ros på kistan så kändes det lite som om min själ var utanför kroppen, det var som att man gick dit på automatik bara, det var så konstigt.

Niklas, vi saknar dig något otroligt allihopa, men vi vet att du mår bra nu, du har inte ont och du fick som du ville. Ta nu hand om dina barn på håll och vaka över dom så ses vi inom sinom tid.

Denna dagen blev inte alls som tänkt och egentligen är jag helt sjukt trött och vill bara bädda ner mig i soffan med massa filtar, te och popcorn. Men imorgon är det begravning och jag kommer åka iväg redan idag iom att den börjar tidigt imorgon och går dåligt med tåg och inte håller rum på min hemmaplan.

Men jag är så nervös, men iom att slemproppen släpprt (ja jag vet att inget måste hända baa för det) så blir jag så nojjig. Och nu ska jag åka iväg låååångt hemifrån själv över dagen idag och hela natten tills imorgon. Men det kommer gå fint antar jag. Gör det inte det, får det ju ordna sig det med helt enkelt. Inte mer med det.

Iallafall så är det begravning imorgon klockan 11. Och det kommer bli så jävla tungt. Jag vågar inte ens tänka på det för jag kommer antagligen gråta ihjäl mig. Och jag kommer knappt i några av mina svarta plagg så jag får se lite halvdan ut, men det får gå an. Det är ju inte utseendet det handlar om ändå, utan våran fina Niklas.

Filmade magen igår och man ser verkligen hur den rör sig och jag tänkte lägga upp den här men jag hinner verkligen inte nu för jag måste snabbpacka och sen åka lite hastigt och lustigt. Får bli imorgon.

Men vi hörs imorgonkväll
(dock finns möjligheten att mina nervösa nerver sviker mig och jag stannar hemma)

Inget har hänt här nej, absolut ingetjävlating. Det står still och jag kommer vara gravid tills dagen jag dör, vilket kommer vara en dag mycket snart om det forstätter såhär.

Var hos barnmorskan idag.. igen. Gör inget annat än att springa där känns det som. Först fick hon lite befogad skäll eftersom hon faktiskt inte skött sitt jobb rätt, och jag fick en ursäkt. Ja hade om det inte var så kort tid kvar bytt barnmorska, men det känns så himla onödigt nu. Men på efterkontrollen kommer jag välja någon annan. Jag vill inte gå in på vad som hänt mellan oss, men felet som skett ligger tyvärr hos henne och hon är mycket väl medveten om det.

Sen satt jag och lipade och försökte kräva en igångsättning, men det enda hon var villig att erbjuda innan jag har nått BF som är nästa söndag är att jag blev inskriven där för att få hjälp med att kunna sova vilket jag absolut inte gör längre. Men det är ju ingenting som kommer få mig att må bättre även om jag faktiskt får sova då, så tack men nej tack. Jag vill bara få ut bebis nu. Men jag tror väl att hon blev ganska väl medveten om att jag absolut inte tänker gå över tiden för då kommer både jag och alla i min omgivning att dö. För jag är inte nådig att ha att göra med längre.
Jag skulle lätt kunna sterlisera mig efter det här, jag ska inte ha fler barn än det här. Inte en chans i världen.

Skrev lite anteckningar till förlossningen också om önskningar man har kring förlossning och amning. För mig är det viktigast att alla som ska ha med mig att göra är jävligt införstådda med att jag INTE vill bada, jag vill inte ens få frågan. Låter löjligt men jag vill inte och vill inte ens prata om det. Sen var det väl lite annat, som att jag vill ha epidural och ingen akupunktur och såna saker, jag tror inte på sånt där icke medicinskt överhuvudtaget. Det finns en anledning till att smärtstillande finns och jag tänker utnyttja det till fullo. Jag ska ha allt starkt som finns helt enkelt.

Barnmorskan sa iallafall att magen är betydligt lägre och det är ju bra, det går i rätt riktning även om jag inte tror på det ett skit själv.

Vecka 39:
Sfmått - Oförändrat, så 34. Blir nog inte större nu eftersom magen också sjunkt.
Hjärtljud - 142 (Brukar ligga på 132 så mycket högre än vanligt?!)
Blodtryck - 120/75 (Också betydligt högre än vanligt)
& ja huvudet är ju fixerat sen tidigare.

Annars har det varit en okej dag, har mått så otroligt illa bara.
Men min bästa vän Sandra fyller 22 år idag så hon har varit här på fika! Hon fick äran att smaka mina hemmagjorda biskvier som jag bakade igårkväll, sen satt vi mest i soffan och pratade bara hon och jag! Mysigt!

Mindre mysig fakta nu, men jag tror att min slempropp släppte för en stund sen.. Men jag vet fan inte, jag blir så jäkla osäker, precis som när bebis sparkade första gången så tänkte man ju att "Neeej det var nog inte alls det.." Men jag tror iallafall att det var så att den släppte ganska nyss. Ovanpå det har jag mensvärk så man vet ju faktiskt inte..  Fast det kan ju dröja även om det nu var slemproppen, men man kan ju alltid hoppas. Flertalet har tippat att bebis ska komma ut den 17:onde då även min bästa vän Sandra fyller år, så håll tummarna!

Iallafall så med förhoppningen att det var slemproppen som släppte så hoppade jag precis 100 hopp med hopprepet och nu ska jag dricka hallonbladste.

Jag tror förövrigt att bebis är en ganska stor pojk som kommer vara 52 cm lång och väga runt 3600 (om inte mer).
Vad tippar ni på?

Tjipperi!

Hahaha, alltså.. min Pappa. Vilken stjärna! Han är så söt att jag vill äta upp han! Farmor ringde nyss och pratade. Sen började vi prata om min fina Pappa. Pappa bor ju som sagt inte här i min närhet men han och Farmor bor på samma ort och hon hade hälsat på han igår. Jag har ju berättat att han köpt en cykel till bebis, det jag inte visste är att han köpt 2! TVÅ! HAHAHA, en rosa & en blå, eftersom vi inte vet om det är flicka eller pojk! Han hade också inhandlat småsmå byxor till bebis och han var så himla stolt över sitt inköp och hade tvättat dom så fint och vikt ihop! Han är så stolt! Han skryter tydligen inför alla han träffar och känner och säger stolt; "Jaaa jag ska bli morfar jag!" Haha, gudars vad jag älskar min Pappa! Längtar verkligen tills han får träffa sitt barnbarn som han längtar så efter!

Helgen har varit fin annars! Igår var jag med familjen hela dagen! Göran fyllde år så först åkte vi till Vrigstad marknad! Strosade runt, åt cocosboll och tittade på saker! Mycket folk och varmt som bara den. Sen åkte vi hem och umgicks. På kvällen kom lite släkt och vi åt sjukt god mat, västerbottenpaj, foccacia, kräftor, räkor! & sen tårta på det! Skönt att få vara hemma lite med familjen och bara vara. & jag tror han var ganska nöjd med sin födelsedag.
Avslutade kvällen med att se Freedom Writers och sen sov jag över där. Hade ingen ork eller lust att ta mig hem.

Natten kan dock ha varit den värsta jag varit med om sen jag blev gravid. Jag hade ont överallt, kissade flera gånger, bebis var skitjobbig och sparkade mig i revbenen precis hela tiden. Sen kliade mina fötter som var helt sjukt svullna efter att ha gått på marknad och varit igång hela dagen. Och dom kliade och kliade och kliade. Och sen började händerna klia... Ja det var helt sjukt Och Ebba (hunden) som låg och snarkade så fint vid mina fötter fattade nog ingenting och tyckte nog mest jag var skitjobbig som inte låg still. Stackars lilla! Just nu känns det som om jag aldrig någonsin mer i hela mitt liv kommer få sova en hel natt.

Haha, dessutom visste ingen av mina vänner att jag var hemma med familjen igår så framåt natten när jag inte varit online eller hört av mig till någon på hela dagen så fick jag ett par oroliga sms, många som trodde jag var på förlossningen! Men icke! Får nog se till att vara aktiv en gång om dagen iallafall så folk vet att ingen bebis är på G!

Nu är det massa från föräldrargruppen som fått sina bebisar! Jätteroligt för dom och även om jag vet att dom var beräknade innan mig så kan jag inte låta bli att bli lite lite bitter. Jag vill också få hit bebis nu. Jag orkar inte mer. Jag har fått dålig hy igen precis som jag fick i början av graviditeten. Och jag har kramp i vänstervaden hela dagarna. Sover sämst på nätterna och orkar typ inte ens klä på mig längre. Sitter här och bara är. Knaprar i mig alla mina jävla tabletter som jag måste ta och sen sitter jag. Jag sitter, sen sitter jag lite till, sen somnar min arm, sen somnar mitt jävla ben, sen somnar den andra foten, sen somnar fingrarna. Hatar den här jävla skiten nu. Nu räcker det, jag har fått tamigfan nog. Hatar att vara gravid, aldrig mer. Ska låta dom sy igen mig när det här är över.

Nu ska jag gråta resten av kvällen och sen imorgon ska jag jävla städa så tapeterna trillar ner. Nu ska ta mig fan bebis ut!

Barnmorskebesöket idag gick väl ganska fint, mycket prat om tiden efter och anknytning. Fyllde i lite papper som ska skickas ned till BVC så allt där är klart. Fick svar på RHimmuniseringen och den var super :). Inga antikroppar bildade än så länge! Känns fint!
Jag kommer dock att få fortsätta med mina täta kontrollen. Varannan ska man ju gå egentligen men jag kommer att fortsätta med en gång i veckan nu tills bebis är ute. Eventullt två gånger nästa vecka iom att mina prover måste tas om då.

Sen åkte jag på en vägning idag, 3:e gången jag vägt mig nu. Jag sa flera gånger att jag absolut inte ville, men dom ville ta en vikt till idag. Sagt och gjort. Men efteråt då höll jag på att bryta ihop. Så nu har vi kommit överens om att vi inte ska väga mig mer, det gör liksom inget gott. Inte för att jag gått upp onormalt mycket, utan mer för att jag får sån jävla ångest av hela den delen. Men det känns skönt att slippa tänka på det. Ryker väl dock på en vägning när jag ska skrivas in på förlossningen. Då ska jag blunda hårt!

Vecka 38:
SFmått - 34 (har växt 1 cm sen vecka 33)
Hjärtljud - 130, (så lågt har vi aldrig varit nere i innan & ändå var bebis vaken!)
Blodtryck - 110/70
Hb - 124
Huvud - Fixerat (duktiga lilla fina! iloveyou)

Annars så har det varit en fin dag. Fått ett samtal jag väntat på i en vecka typ. Känns skönt! Nu får vi hålla tummarna för att det är så det kommer bli också och att det inte bara handlar om att se bra ut utifrån. Nog om det.

Sen nu ikväll ringde min telefon och mamsen stod nedanför med lite grejer till bebis, väldigt otippat! Sen gick vi ut och åt när hon ändå var här, kinamat fick det bli, wokade grönsaker med vitlökssås, grymt gott! Pratade lite om Niklas begravningen som är den 20:onde. Visst vill jag ha ut bebis innan dess, men jag vill verkligen gå på begravningen och är bebis ute då så kommer jag inte att åka. Så vi får se, skönt att veta när den är iallafall.

Presenterna till bebis var fina, men mina föräldrar är liksom lite före sin tid så att säga. Pappa har redan köpt en cykel till bebisen och idag kom mamma hit med massa nallar som gör olika ljud och en sån där Läragåbil, ja ni vet, ungefär en sån där bobbycar fast med Nalle Phu massa spelmojänger på! Sjukt söt! Men lär ju ta tid innan den kan användas ;). Fast pappa slår ju alla med sin cykel. Helt nöjd är han också med den, och pratar om det ofta att vi ska ut och cykla sen minsann, hah! Sötpappa <3!

Nu är det sex and the city, måste kila! Natti!

Hahaha, så skumt.. min navel har gått från att vara nästan helt utploppad till att vara en djup navel igen! Hur fan kan den bara återgå sådär? Jag vill tilllägga att jag normalt har en jäkligt djup navel, har nog aldrig känt botten på den innan jag blev gravid. Sen blev det nästan en ploppnavel och idag.. tillbaka till någorlunda normal. Och magen har sakta men säkert börjat sjunka neråt. Och bebis forstätter vara en ninja och sparka mig upp i revbenen. Jag som läste att dom skulle vara lugnare nu när jag är i vecka 38 och det är lite plats där inne. Men tji fick jag, får nog äta upp att den inte sparkade alls innan.

Anyway, idag har jag varit en repa på apoketet, sen har jag roat mig med att diska bebis nappflaskor och koka nappar. Ja jag är motståndare till napp men jag inser ju att det kan vara bra att ha 2 hemma om ifall att bebis kräver napp. Jag förstår ju att jag isåfall måste ge mig, men jag hoppas dem inte kommer behövas.

Sen har jag plockat fram kläderna som ska ner i BBväskan, 3 bodys, 2 par byxor, tunna och tjockare strumpor om bebis fryser, liten vit mössa och en pyjamas, Filtarna som ska med till BB åker ner sist, dom ligger i sängen fram tills att vi åker till förlossningen så att dom luktar trygghet sen :). Det bebis ska ha på sig när vi åker hem är klart sen läääänge! Det var det första som inhandlades :) Vita lundemyr byxor & en lundemyr body, åh jag älskar lundemyrkläderna, dom är så himla fina! Ska handla lite mer Lundemyr sen när bebis är ute så jag vet om det ska vara pojk eller flickkläder :).
La fram alla papper som ska med också. blodgrupperingen, amningsformulär, patientbricka, ID ochsåvidare. Imorgon tänkte jag försöka plocka fram kläder till mig att ta med, vad nu det ska vara? Jag är ju inte typen som trivs i mjukisbrallor direkt, så jag ska försöka ta lite mjuka stora klänningar och leggings med mig. Eller ja, jag vet inte. Ska försöka slänga ner lite hygienprylar med, men det mesta av sånt lär jag nog slänga ner när det väl är dags iom att tandkrämen och det där används fram tills dess :P. Amningskupor och bindor kanske man kan slänga ner nu iofs, ska bara få tag på JÄTTEbindor någonstans. Får bli dom största som går att finna! Får ge mig ut på jakt efter det helt enkelt ;D.

Har funderat på det där med att ta med mig CDskiva upp men jag tror fan inte det, jag blir nog bara stressad av musik, får nog bli tyst och lungt när det är dags.
Och efter tips av Josefine så ska en godispåse med också, men jag vet inte, den lär jag få handla på väg dit för jag kommer aldrig kunna hålla mig från att äta upp den annars ;)!
Jäklar vad grejer som ska med, känns som om man ska ut och resa typ. Och antagligen lär man ju packa alldeles för mycket men glömma hälften. Tur det är nära hem så man kan hämta något isåfall :).

Imorgon ska jag till barnmorskan igen. Har haft ångest för det hela helgen, men bara att få det överstökat.

Namnångesten har dock åter intagit hemmet. Flicknamnet är väl klart sen ganska länge, om det nu passar men vad ska man egentligen döpa en pojk till? Jag som dessutom är så himla säker på att det är en pojk, men den hakan den har så ;D HAHA! Nej men jag blir galen här. Det har lutat mellan 4 olika namn och ett tag var det bestämt men sen kände jag bara att nej, så kan han ju inte heta. Tiden får nog helt enkelt utvisa det. Kanske kommer bebisen där och namnet bara sköljer över en.
Annars får det väl bli Johans fula förslag, Bruce! HAHAHA, nej hellre dör jag! Inget sånt amerikanskt dravel här inte, det är verkligen det fulaste jag vet!

Jisses vad långt detta inlägget blev, ingen orkar nog läsa klart det, så ja..
Natti!

Ibland blir jag så himla till mig av skratt runt folks spekulationer :). Jag delar inte med mig av allt i den här bloggen även om det är mycket. Jag delar inte med mig av mitt inre så som jag kunde göra förr, i texter och ord. Jag har valt att utlämna mycket, dels för att skydda, dels för att det är vad jag vill. Jag vill inte vara sådär känslomässigt öppen längre. Inte på det viset som jag var förr.

En spekulationen är ju just det här med lilla bebisens pappa :). Jag har fått höra det mest konstiga sakerna ryktesvägar, och jag skrattar ihjäl mig varje gång! Ni som inte känner oss, ni vet faktiskt inte!
Jag säger bara såhär om det, klart han finns! Sen att jag inte väljer att skriva om honom, det är ju faktiskt upp till mig och inte er.
Jag behöver helt enkelt inte sitta och bekräfta att han finns hela tiden!

Jag har blivit sämst på att lägga in bilder, men min kamera är sönder och mitt minneskort till mobilen har jag tappat. Men jag ska skärpa mig, ska nog allt försöka få in lite kort ikväll ändå. Magbilder bland annat! Längesen jag uppdaterade er på den fronten nu, men jag har ju inte vuxit något på typ en månad, så egentligen finns det ju inget att uppdatera om. Därimot så lyckades jag, tro det eller ej, fota magen när en fot sticker ut! Helt sjukt ser det ut! Ska försöka lägga in den sen ikväll :)

Annars ja, varit hos BM igen igår, blev uppringd i onsdagskväll av specialistläkaren och hon ville ha dit mig genast på att ta mer blodprov så det va bara att släpa dit rumpan igår och låta dom ta ännu mer blod. Så idag ringde hon upp. Nu är det brist på Folsyra också. Så nu ska jag börja äta folsyra igen. Sagt & gjort. Skulle ta om proverna om 2 veckor för att se om det blivit bättre med båda magnesium, B12 och folsyra. Folsyra skulle jag tydligen äta även efteråt om jag förstod henne rätt. Ska ju dit igen på onsdag i vilket fall så får väl veta mer om allt då. Känns som om jag inte gör annat än att springa där nu, har varit där två gånger denna veckan, sen har dom ringt mig 3 gånger ovanpå det, och nästa vecka ska jag dit igen. Men man ska väl vara tacksam för att dom har koll antar jag.

Ja, denna veckan har verkligen varit smockad och fortsätter så vara även imorgon. Har bakat sjukt mycket kakor och bullar som jag fryst ner så man har fika att bjuda på när bebis släkt & vänner kommer och hälsar på sen. Har rensat ut lite här hemma med, garderober och så :). Sen idag har jag klippt lite grann och imorgon ska jag på Emmas 25års fest! Jag vet dock inte vad fan jag ska klämma ner magen i för klänning men det ska nog lösa sig. Och på söndag ska jag, om vädret tilllåter på min fina lillebrors fotbollsmatch :).

Nu blir det melon, Coca Cola vanilj och film :).

Vecka 38 på söndag!
Snart är lilla fina här ♥!

Jag kommer liksom inte riktigt över det här med Niklas.. Jag känner mig fortfarande som att jag går lite i ett vakuum. Jag vet inte varför dock. Jag visste ju hur han valde att leva sitt liv. Jag visste ju vad han ville, jag visste att han egentligen inte orkade mer. Jag förväntade mig det, ändå förstår jag det inte.

En månad hann han vara ute, ute i friheten, en månad var allt det krävdes.
Jag tror det var avsiktligt. Jag tror han visste vad han gjorde.

Den sista tiden du levde med M så var jag nästan rädd för dig, inte för att du skulle skada någon eller säga något elakt, utan jag var rädd för personen du blev med droger. Du var så annorlunda, du skrattade inte ens på samma vis längre. Du bara satt där som ett tomt skal med en kall blick och blev smalare och smalare.

Jag minns framför allt en kväll när M var hos mig för att sova över och du ringer i total panik och tror att du ska bli skjuten, att någon jagar dig. Du var livrädd. Både jag & M blev givetvis livrädda. M åkte i panik hem, en bilresa på 2 timmar för att se att det bara va drogerna. Det var ingen efter dig, det var ditt huvud som spelade dig ett spratt. Och det är ju sånt som droger gör med en.

Ett annat minne är när vi var iväg allihopa och åt på resturang och du somnade. Mitt i maten. På resturangen. Mitt bland allt folk. Folk stirrade och jag skämdes. M försökte skämta bort det men jag visste ju varför. Han var inte så där trött som ni försökte få det att låta som. Det var bara drogerna.

Jag försöker tänka på de fina minnerna men de tråkiga slutar inte poppa upp, men jag försöker. Min student, när vi hälsade på din pappa och framför allt den där gången vi satt på trappan i Malmö och pratade om livet.
Du drömde om en gård på landet i Skåne, få träffa dina barn mer. Skaffa ett jobb. Bli ren.

Jag har alla dina ord på film, alla dina drömmar har jag på film.
Den kan vi titta på och minnas.

Varit hos barnmorskan idag, det gick verkligen inte alls bra. Jag hade ångest redan innan för att gå dit, får sån jäkla prestationsångest och viktångest och allt det där innan jag väl går dit.
Jag har ju inte mått så bra på sistone så jag blev skickad till en specialistläkare på kvinnohälsovården och där togs det 3 rör blod och vi gjorde reflextester och gud vet vad, fick visa om jag kan stå på ett ben, om jag kan följa hennes fingrar ochsåvidare..  tydligen så har jag magnesiumbrist, kalciumbrist, B12 brist. Sen ovan på allt så har jag inte växt som jag ska om magen sen sist direkt, vilket bidrar till att jag nu ligger under min kurva, men bebis mår bra & det är huvudsaken trots allt. Inte för att det där med kurvan gör något direkt, det sa ju hon med, att bebis mår fint ändå så det spelar ingen roll men i mitt huvud så spelar det ju roll.
Gjorde RHimmuniseringen idag med, där gick ännu ett rör blod men annars så gick det fint. Så nu väntar vi bara på svaren. Känner mig helt stucken, massa blodprov idag.

Iallafall så fick jag en extra tid nästa vecka och magnesium/b12 tabletter utskrivna och måste äta Mitt Val Vegetarian tabletterna som jag ska och äta mer mjölkprodukter
Och som vanligt ovanpå allt så fick jag en lektion i kost. Himla tjat om det där, om att jag MÅSTE äta. Ja jag vet det, men jag har ju gått upp i vikt iaf så något måste jag ju äta iallafall.

Bebis hjärtslag idag var 138, pluttisen sov dock.

Nu ska jag äta min tredje nektarin på raken och sen ska jag nog träffa Sandra.