Vecka 40 & lite tankar.
Dock måste jag tala lite för mig kring det här med att stanna på BB efter förlossningen. Jag är så himla trött på att ingen kan respektera min åsikt kring varför jag inte vill stanna på BB längre än max en natt om inte annat krävs. Jag vill allra helst gå hem så fort som möjligt, helst efter dom där 12 timmarna passerat.
Anledningen till det är egentligen ganska många, en av dom är att jag är livrädd för att få dela rum och med babyboomen som är just nu så är risken för att man får eget rum väldigt liten. Anledningen till att jag inte klarar dela rum med någon är många. Sen har jag för mycket kontrollbehov för att kunna vara någonstans där jag inte hör hemma. Sen känner jag mig alltid i vägen var jag än är, så att vara där kommer bara vara påfrestande. Jag vill hem till tryggheten och egna dofterna.
Vill tilllägga att om bebis är sjuk eller liknande så kommer jag ju givetvis att stanna om det är vad som krävs, annars så ska jag hem.
Och ja jag kan komma att ändra mig kring detta när bebis väl är här, men jag är så oerhört trött på att folk liksom hånskrattar när jag säger att jag INTE vill vara på BB. Till er som står mig nära och som liksom hånar mig i det hela och mina tankar kring varför; är det inte bättre ni stöttar mig istället? Peppa mig istället. För så som ni talar till mig när jag pratar om det känns så oerhört kränkande.
Känner mig så jävla ledsen för att jag inte får någon som helst stöttning i det hela.
Nej fy, jag är bara ledsen. Nu orkar jag inte mer, är inte ens arg som jag brukar, bara ledsen.
Jag vill bara få sova, jag vill sova en hel natt, jag vill inte ha foglossning mer och mina fötter är så himla svullna och jag är bara så himla ledsen...
Jag försår verkligen att du vill åka hem! Vi låg inne från tisdag-lördag, först för igångsättning på förlossningen så torsdag morgon var vi inne på bb. Jag ville hem egentligen på en gång men eftersom Alvin fick gulsot fick vi stanna. De ville ha kvar oss till söndagen eftersom det var läkarundersökning då men på lördagen var jag så trött på stället så jag grät & grät. Då fick vi åka hem! Jag ville bara hem och skapa mina egna rutiner på rätt plats, kände mig inte alls hemma där. Även om det betydde att vi fick åka tillbaka på söndag morgon så tog jag heller den resan bara jag fick komma hem. Så mår ni bara väl så stå på dig! Kram
Jag kan förstå att du inte vill vara kvar. Jag är livrädd för den dagen då jag ska krysta fram ett litet liv för jag avskyr sjukhus! Jag vill bara putta ut ungen och sen åka hem igen... Men vilka är det som inte stöttar dig då? =(
PS. Hoppas att du får ett eget rum! ;)
Jag stannade på BB 2 nätter men jag var ju helt ensam på BB (och förlossingen) så det var riktigt skönt. Hade jag fått dela rum med någon hade jag nog inte ens satt foten därinne utan smitit hem direkt haha. Så jag förstår dig! Känner du inte att du behöver stanna så gör det då inte!
jag vet inte, hon kanske tycker att jag tagit johan ifrån dom, jag vet faktiskt inte, när vi träffas så slänger hon ju sig iof runt halsen på mig, haha, vilket borde betyda att hon nog tycker om mig, men jag är ju ganska sval tillbaka av diverse anledningar. men nej jag vet inte..
och ännu värre är ju att johan har ju två småsyskon som bor med henne och deras pappa, och eftersom hon aldrig kommer hit, så kommer inte heller dom hit.
det är liksom en hel familj som har försvunnit.
haha, jaa, han verkar vara söt din pappa!
vart bor han? är det långt bort?
ah, nej, det kan jag ju förstå att du inte vill ta här, det är ju klart!
och angående bb, jag ville inte heller stanna där, första natten är rätt ok, med tanke på att kroppen är så himla mör, så är det skönt med folk som finns till för att hjälpa dig, just för att man har svårt att komma upp ur sängen och ner igen ect. vi fick ju stanna två nätter pga neos blodsocker och jag satt och bölade för att jag ville hem, usch.
så jag förstår dig, absolut!
men som förstföderska kan det ju vara så att dom helst vill behålla dig, sen beror det ju lite på när på dygnet du föder också..
Hoppas du har någon brevid dig( kanske din partner?) som stöttar dig och kan ha dig i sin famn när du är så ledsen nu. Stor kram på dig!
Förstår dig precis, jag vill oxå bara hem och jag åkte hem så fort tillfället kom! Ha det gott! KRAM
jaa, vi får väl se hur det artar sig helt enkelt...
ystad! ahaa! det är ju inte så jättelångt, men tillräckligt långt för att inte kunna träffas sådär varje dag, men jag tror också han lär komma till dig så fort bebis är ute! :) med alla cyklar, hah! :)
dom släpper hem dig efter en natt om ni båda mår bra, och om någon av er inte skulle må bra så stannar man ju precis som du säger, för bebis, eller för din egna skull. men annars släpper dom ju hem dig, då har du ju bb-hemma att ha kontakt med.
men fem dagar? herregud, nej aldrig! jag kan tänka mig att om det är ens andra, tredje barn, att det kan vara "skönt" att få koppla av lite på bb, men annars finns det ju verkligen ingen anledning att stanna så länge, gud nej, det finns andra som behöver den platsen!
hehe, jag trodde också det skulle kännas konstigt att blöda så mycket, men jag tänkte faktiskt aldrig på det så mycket, det är på ett helt annat sätt när man blöder efter en förlossning än under mensen, känns helt annorlunda, sen är man så jäkla öm så man undviker hela det området, haha!
Jag förstår hur du känner/tänker. Jag kände likdant. Jag ville bara hem. Några timmar efter förlossningen bad jag om att få åka hem men det fick jag inte. Jag hade en snabb förlossning utan några som helst komplikationer, men de ville ha kvar mig för att jag var förstföderska och för att de ansåg mig som ung.
Jag var livrädd att få dela rum, och det fick jag såklart göra, och min sambo fick inte sova kvar utan åka hem över natten. Det var riktigt jobbigt och jag mådde mest dåligt det dygnet jag var tvungen att vara på BB.
Jag hoppas att allt går bra och att du får som du vill.
Lycka till när det väl sätter igång :)
