Igår var den stora av mina småsyskon här & sov över. Och det var precis lika mysigt som allt. Matlagning & chips och dip framför körslaget. Bara få vara.  & Idag har vi varit ute och gått runt Apladalen med varsin glass och jag fick äntligen plockat lite vitsippor, och givetvis så har vi spelat en massa Sims!

Det är så skrämmade det här med tid, jag minns det som igår när han satt i mitt knä och ritade teckningar med kritor. Nu fyller han 11 år i höst och att sitta i mitt knä och rita skulle han nog aldrig få för sig nu.
Jag är så glad som har dom, mina syskon. Mina fina syskon. Det finns ingen som jag älskar lika högt som dom. Jag kan få ont i hjärtat bara av att tänka: Vad skulle jag gjort utan dom?
Jag är så rädd att inte få samma tid och mysiga stunder med mina småsyskon när jag själv får barn. För min tid med dom gör så mycket med mig, det kan vända allt till det bättre bara dom är där. Jag vet inte alls vilken roll det egentligen spelar för dom, men för mig så betyder det allt.

Veckobyte idag med, vecka 23!