What it takes to find you

Okej, jag är eller snarare var livrädd för ja.. en halvtimme-timme sen.. Fick så jävla ont ja i hela underdelen så att säga, och såna jävla sammandragningar och magen blev helt stenhård. Och jag började svettas som fan över precis hela kroppen. Nu vet jag ju inte heller hur det känns när man ska föda eller när det sätter igång men just då för stunden var jag helt säker på att jag skulle få åka in, att ja, nu var det dags. Och iochmed att om man är stressad och ledsen så kan förlossnigen påskyndas och jag de senaste dagarna varit ledsen och stressad så tänkte jag ju också att det faktiskt var fullt möjligt!
Och jag fick sån dödsångest när jag satt där på badrummetsgolvet och inte visste vart jag skulle göra av mig själv. Jag tänkte att fyfan, denna smärtan kommer jag aldrig någonsin klara, och jag tänkte att fyfan vad jag ångrar mig. Jag kunde inte ens förmå mig att ta av mig min tröja trots att jag svettades så, jag orkade liksom inte.
Jag har ångest tillochfrån, framför allt över just döden men denna ångesten jag fick ikväll.. den slog precis allting. Värsta jag någonsin varit med om.

Dessutom så ska A vara med på förlossningen och hon ska iväg på kryssning imorgon. Så det kändes ju lagom roligt att jag skulle förstöra hennes semester med att föda..

Jag är verkligen livrädd för att föda. Jag vill inte föda barn. Jag vill inte spricka. Och jag är inte bekväm med något som har med föda att göra. Ah tänk om dom får klippa upp en?! Eller om man spricker precis heeeeeela vägen? Dessutom så har jag verkligen ingen smärtgräns överhuvudtaget, jag är en lipsill när det kommer till fysisk smärta. Klarar inte ens att slå mig lite innan jag lipar som en liten gris. Så hur ska det där gå? Ah, jag får sån jävla ångest. Jag ska ha allt smärtstillande som går att få på förlossningen, jag är dock inget fan av lustgas, så den ska jag erkänna att jag vill undvika. Och anledningen till det är att en av mina största rädslor i livet är att vara yr, jag hatar vara yr. Får panik av den känslan.
Som typ när man är full och blir yr, eller ännu värre när man är full och ska lägga sig och blundar och ALLT snurrar. Och jag har läst och hört att man kan bli yr av lutgas och det känns inte så lämpligt att bli det i den situationen.

Jäklar vad det blev prat om det här nu, men jag trodde faktiskt att jag skulle antingen föda eller dö.

Kommentarer
Postat av: karro

jag var också livrädd för att föda, men när man väl ligger där så har man inte så mycket att säga till om. kroppen tar över på ett magiskt sätt och vet precis vad den ska göra, och det vet barnmorskorna med. och att spricka är inte heller lika farligt som det kan låta, man känner det inte och i ärlighetens namn så bryr man sig inte heller, man har så mycket annat att koncentrera sig på just då att man bara vill ha ut bebisen.

iaf var det så jag kände :)



jag önskar dig lycka till när dagen kommer! :)



och ja, man kan bli yr av lustgasen, men om man som i mitt fall inte hinner med annat än lustgas uppskattar man den väldigt mycket! det kan vara en fördel att känna sig lite full och yr, just för att man kopplar bort smärtan litegrann, inte helt, men lite!

2010-06-05 @ 09:32:11
URL: http://karrom.blogg.se/


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback