Att våga lita på sin egen förmåga

Jag känner att jag mår bra efter träffen med mammorna igår. Jag känner inte alls samma press på mig själv. Jag känner att jag är en bra mamma. Många gånger tvivlar jag på min egen förmåga, det gör nog alla. Men efter igår känner jag mig lättad, dom var som jag, gjorde som jag i viss saker, andra inte, för alla är vi olika, alla barn kräver olika. Men efter igår så mår jag bra.

För när man utbyter tankar kring just bebislivet med många av mina vänner som då har barn som är äldre än mitt så känner jag mig oftast nedvärderad. Jag känner att det jag gör, det jag läst eller det jag känner är fel. Om jag ska vara ärlig så tror jag att det handlar om konkurans, hur löjligt det än låter. Dom vill inte att jag ska vara en bättre mamma än de själva. Jag personligen bryr mig inte, jag försöker inte överträffa mina vänner, det finns ingen anledning.. För mig spelar det ingen roll. Men dom försöker ofta nedvärdera mig, dom är bättre, det dom läst är rätt.

Men igår kände jag inte så. Det var ingen som försökte överträffa den andra, ingen som nedvärderade mig. Det gick att disskutera.

Jag är inte världens bästa mamma, jag är ingen superkvinna.
Men jag gör det bästa jag kan


Kommentarer
Postat av: Anna-gravid i vecka 26

Härligt inlägg! Ne man är ingen superkvinna man är människa!:)

2010-11-26 @ 16:12:51
URL: http://frokenstockholmare.blogspot.com
Postat av: Emelie

<3 ... Härligt Frida =)

2010-11-27 @ 11:25:00


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback