När jag var liten var det någon som sa "man får liksom fjärilar i magen ungefär som när man druckit lite för mycket hallonsoda”.
Men det var aldrig fjärilar det var myror, myror i hela jävla kroppen medans fjärilarna flög sin kos ut genom mina ögonlock så fort mina läppar mötte hans för första gången en novemberkvällen eller om det kanske snarare var natt? för det liksom spritter i hela kroppen när jag nuddar han. Leendet är aldrig långt borta och skrattet väntar i halsgropen jag gillar tillochmed smilgropar när jag är med honom för jag vet hur hans får mig att önska att jag hade precis likadana.

för mig - är kärlek du.