what a difference you've made in me.

Du frågar om hur det känns att gå så där sönder,
jag säger att det är befriande, man känner att man faktiskt har levt
man känner när hjärtat slutar slå och istället kippar efter syre
efter något mer hållbart än puls.

Kommentarer


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback