Den där känslan jag hade i fredags höll i sig alldeles för länge och jag förstår fortfarande inte varför jag blev så otroligt ledsen. Men efter lite pepp så blev det ändå en okej helg. Lillan var hos pappa fre-lör och jag spenderade lördagen med vin och vänner. Och en tatuering skaffade jag mig med ja, sjukt fin. Har velat ha den så himla länge men velat fram och tillbaka på placeringen, men nu var jag helt säker och jag kan nog inte vara mer nöjd.

Iallafall så är alla de där känslorna utreda och jag var inte ensam om att vara lite ledsen. Eller nja, okej då.. jag var mer än lite ledsen men han kände väl ungefär likadant som jag, även om jag antog en lite mer extrem känsla precis som vanligt.. hehe.. Och även om jag just nu vill spotta på allt som har med stockholm, flytt och jobb att göra så blir det som det blir. Men ibland är det man har alldeles för bra för att kastas bort. Och så länge finns det telefoner. Men tills dess får jag längta. Men längta kan nog vara sunt. Han är värd det.